Östersjön har tappat balansen
Övergödning, överfiske och störningar av det marina livet är de huvudsakliga orsakerna till att Östersjön tappat balansen.
Problemet med övergödning tog sin början samtidigt som den industriella revolutionen drog igång. Fält och skogar dikades ur för att maximera den odlingsbara ytan och det näringsrika vattnet från land gödslade Östersjön till att bli en enda stor kompost som förbrukar mängder med syre.
Det industriella fisket och kvotsystemet som för närvarande styr fiskepolitiken tar ingen hänsyn till den biologiska balansen i Östersjön. De lokala bestånden av till exempel strömming knäcks helt. Bristen på rovfisk gynnar tillväxten av spigg och annan vitfisk som i sin tur lever på yngel, rom och de växtätare som befinner sig längst ned i värdekedjan. Vikar och kustnära områden gror igen och bristen på föda tvingar sälen längre in i skärgårdarna vilket påverkar tillgången på gädda och abborre negativt.
Bäckar och älvar har satts igen på grund av vägbyggen och vattenkraft. Bryggor, marinor och hamnar har stört ut det marina habitatet.
