Forskning tillsammans med KTH
Initiativ Utö grundades med ambitionen att minska övergödningen och dess effekter och att återfå rovfiskbestånden. Detta för en Östersjö i balans.
Visuellt är det ganska enkelt att konstatera att det är mycket alger på ytan och att det är otroligt svårt att få napp av gädda och abborre. När vi badar är det lätt att fastna med fötterna i bottensedimenten. Svårare är det att presentera data, fakta, siffror på hur det står till.
De forskningsprojekt som vi, tillsammans med KTH Biokemi, arbetar med inriktar sig framförallt på upptag av fosfor ur sediment och vatten. Vårt fokus är Natur-Based-Solutions (NbS) som forskar fram och utvecklar naturliga lösningar på ekosystemens utmaningar.
Vilka är de forskningsprojekt som pågår?
Landsbaserade våtmarker
Ett område för upptag av näringsämnen, område för fiskreproduktion, fångst av växthusgaser samt förädling av växtresurser. De tre landbaserade våtmarkerna vi har konstruerat och den forskning som pågår i och kring dessa, kan du läsa om här
Växter i våtmarkerna binder betydande mängder av näringsämnen vilket ger god tillväxt. Resultatet blir att en mindre mängd av näringsämnen når Östersjön. Våtmarkskonstruktionen innehåller en fisktrappa där vattnet rinner ut från våtmarken. Denna vattenväg används av abborre och gädda för att ta sig upp för lek i våtmarken och sedan också för att återvända till Östersjön efter leken. Yngelproduktionen och tillväxten är mycket god i det näringsrika våtmarksvattnet.
Tre växthusgaser finns i våtmarken vid olika tidpunkter. Lustgas, metan och koldioxid. Vi forskar kring metoder för skötsel av våtmarken där syftet är att binda så mycket växthusgaser som möjligt i våtmarkens plantor. När växterna skördas är målet att få med så mycket näringsämnen som möjligt till fastlandsområdet där växterna processas.
Flytande våtmarker för upptag av fosfor från havet och odling
Alger växer tack vare tillgången på näringsämnen som kväve och fosfor. När algerna dör sjunker de till botten och bildar sedimentlager. Det syre som finns tillgängligt används för att bryta ner det organiska materialet. När syret tar slut frigörs fosfor och rör sig i den fria vattenmassan. I detta projekt är avsikten att fånga detta fosfor med hjälp av plantor och biokol placerade på en flotte. Vattnet pumpas upp i toppen av odlingen och får sakta rinna tillbaka till Östersjön. Näringsämnen stannar då kvar hos plantorna och biokolen. Vattenpumpen drivs med elektricitet från solceller. Läs mer om projektet och partners
Återställande av bottenmiljöer
Efterhand som botten täcks av alger och annat organiskt material byggs flera sedimentlager. Till slut är inte den grunda viken varken framkomlig för båtar eller för fisk. Dessutom växer inget på den syrefria botten.
Vi har återställt bottenmiljön i Södra Fladens inre del genom att pumpa upp sediment. Detta genomfördes under senhösten 2021. Under våren och försommaren 2022 undersökte vi botten och fann att i sanden hade vattenväxter etablerat sig. Under sensommaren fanns det väldigt mycket fisk i området. Något vi tidigare inte observerat under de 10 år vi arbetat i området.
Nästa generations miljöentreprenörer
Utbildning är en av hörnstenarna i hur vi människor ska arbeta för en Östersjö i balans. I september 2024 arrangerade Initiativ Utö och Haninge kommun ett ”Baltic Sea Water Talks” på temat “Hur utbildar vi nästa generations miljöentreprenörer?”.
Syftet med konferensen var att fokusera på hur utbildning kan vara ett kraftfullt verktyg för att säkerställa en hållbar framtid för Östersjön och världen och att alla nivåer av utbildning spelar en viktig roll, från förskolan till högskolan
Globalt har vi sett flera exempel på detta:
**The World Environmental Education Congress (WEEC)**: Denna globala konferens fokuserar på miljöutbildning och har samlat utbildare, forskare och politiker för att främja hållbarhetsutbildning. Inledningstalarna där har ofta talat om vikten av att integrera miljömedvetenhet i skolans läroplaner och skapa utbildningsmodeller som rustar eleverna att möta framtidens miljöutmaningar.
**UNESCO’s Global Education Monitoring Report**: UNESCO har varit aktivt i att främja hållbar utveckling inom utbildningssystemet. Inledningstal på deras evenemang har ofta betonat hur utbildning måste fokusera på att ge elever kunskaper och verktyg för att möta hållbarhetsutmaningar. Ett populärt ämne är ”Education for Sustainable Development” (ESD), där integrationen av miljöfrågor i alla åldrar har lyfts fram.
**COP Climate Change Conferences**: Även om COP-konferenserna primärt fokuserar på klimatpolitik, har utbildning varit en viktig del av diskussionen. Inledningstalarna har ofta betonat hur utbildning spelar en avgörande roll för att förändra framtida generationers tankesätt och handlingsförmåga när det gäller klimatåtgärder.
Utbildningen på Utö kan ske både på Utö skola och på plats vid Södra Fladens Våtmark och Odlingar. Peter Nordh, en av de ansvariga pedagogerna på Utö Skola, har beskrivit utbildningsmöjligheterna för alla Haninges skolelever på följande sätt:
”Utö skola har under flera år bedrivit undervisning med marinbiologi som en genomsyrande aktivitet. Vi skulle vilja utveckla detta för vår egen del med att bedriva ett mer forskningsliknande sätt. Det skulle kunna innebära att utföra mätningar av vattentemperatur, siktdjup, salthalt mm. året runt vid givna tidpunkter. Vi skulle dock behöva hjälp med ett upplägg av detta. Vi skulle vilja uppnå att eleverna på Utö skola blir experter på Östersjön och dess arter.
I en förlängning kan Utö skola bli ett utbildningscentrum för elever i Haninge kommuns skolor. En tanke är att alla elever i Haninge kommuns grundskolor genomför 2-3 utbildningspass om Östersjön under sina skolår i kommunen. Under utbildningspassen genomför eleverna olika stationer vid havet och samlar in olika arter och mäter olika värden Sedan genomför de artbestämning med de olika arterna och sammanställer mätvärdena. Till sist har de en genomgång av dagen med akvarierna som visuellt hjälpmedel. Vårt mål är att våra elever är med och leder flera av dessa aktiviteter.”
Vind och sol
Vår cirkulära modell där vi klipper, drar ut och flisar vass som därefter komposteras inkluderar åtgärder som delvis kräver energi. Vi arbetar idag med en blandning av verktyg som drivs med batterier och med fossilt bränsle. Ambitionen är att helt gå över till eldrivna verktyg.
Batterier kräver laddning och för att det ska kunna utföras på plats har vi installerat både solceller och en vindsnurra.
Vassen – en resurs
Hälften av vasstrået är kol. Dessutom har vassen tagit upp både kväve och fosfor. Dessa grundämnen är grundbultarna i vår kompost. Kolet kommer från koldioxid som vassen tar upp genom fotosyntesen. Vår cirkulära process bidrar med jord från komposteringen men även med upptag av koldioxid.
