Ett år då teori blev praktik, idéer blev projekt och projekt blev resultat.

Under året har vi fortsatt stärka Utö som en plats där forskning, lokalt engagemang och naturbaserade lösningar möts. Det har varit ett år fyllt av konkreta steg framåt. Ii skogen, i våtmarkerna, ute i odlingen och i mötet med forskare, elever, företag och samhällsaktörer. Här är några av årets viktigaste ögonblick.

En ny skogsvåtmark tar form

Söderut på grusvägen mot Ålö, strax efter Edesnäs, ligger nu vårt senaste större projekt – skogsvåtmarken i Norrskog.
Den är en del av forskningsprojektet WSSP tillsammans med KTH och har skapats för att möta ett problem som många i skärgården känner av: förändrade nederbördsmönster och allt snabbare sinande brunnar.

Vi har anlagt sex sammankopplade dammar som ska hålla kvar vatten längre, jämna ut flödena under våren och ge rovfisken bättre förutsättningar att vandra upp i Södra Fladen. KTH följer vattenkvaliteten från källorna hela vägen till havet, och området kommer också att bli en plats för skyltning och rastplats.

Projektet är ett fint exempel på hur forskning och lokal kunskap kan skapa lösningar som verkligen behövs.

---

Fortsatt utveckling av Södra Fladens våtmark och årets vasskörd

Under hösten slutförde vi årets vassklippning i Södra Fladens Våtmark.
Vass är inte ett problem – det är en resurs. En regenerativ råvara som kan bli:

• jordförbättring
• djurfoder
• biokol
• förnybar energi

Forskningen kring vassens värdekedjor går snabbt framåt, och vi är stolta över att vara en testplats för detta arbete.

---

Flytande våtmarker och SYMBIOREM

Under sommaren tog vi emot forskare och projektpartners inom SYMBIOREM, där KTH och Initiativ Utö samarbetar för att skala upp lösningar för bioremediering av havsbotten.
Vi visade bland annat hur våra flytande våtmarker fungerar – där solcellsdrivna pumpar filtrerar vattnet genom biokol och växtlighet. Ett konkret exempel på hur man kan rena vatten utan stora ingrepp i naturen.

---

Stoppa dumpningen i Kanholmsfjärden!

2025 blev också året då vi tog tydlig ställning mot Stockholms stads planer på att dumpa 200 000 kubikmeter förorenade muddermassor i Kanholmsfjärden.
Vi lyfte frågan i våra kanaler och deltog i opinionen som nu vuxit sig stark över hela regionen. Resultatet blev att dumpningen stoppades och de ansvariga fick bakläxa.
Kanholmsfjärden är ingen soptipp. Den är livsmiljö och en del av vår skärgård.

---

Sommarens utställning – ”Vi snackar inte bara om hållbarhet. Vi gör den.”

Genom vår skyltvandring fick besökare se hur vårt arbete ser ut i praktiken:

• vi skördar vass för att minska övergödning
• vi bygger och vårdar våtmarker
• vi driver pilotprojekt med flytande reningsteknik
• vi tar emot forskare, entreprenörer och skolklasser
• vi bygger en långsiktig testbädd för Östersjön

Responsen från besökare och boende har varit fantastisk. Tack för det!

---

Spiltan Invest – fem år av långsiktigt stöd

En av årets stora nyheter var att Spiltan Invest gick in som partner till Initiativ Utö med 1 miljon kronor över fem år.
Det gör det möjligt för oss att fortsätta utveckla ny teknik för vasskörd, stärka våra gäddfabriker, bygga kunskap och ta hand om våra våtmarker.

Vi är väldigt glada och stolta över detta förtroende.

---

Utbildning av nästa generations miljöentreprenörer

2025 blev året då vi tillsammans med Haninge kommun tog nästa stora steg i vårt utbildningsarbete.

Under året tog vi emot elever från flera skolor – bland annat från Brandbergens skola och Utö/ Dalarö. Pedagoger, skolledare och kommunens skolchef deltog i utvecklingsdagen som blev startskottet för en tydlig vision:

Att integrera miljö- och Östersjöfrågor i undervisningen på alla nivåer.

När barn får komma nära havet, vattnet och landskapet blir lärandet på riktigt.

---

Sammanfattning: Ett år i rörelse framåt

2025 har visat att lokalt engagemang, forskningssamarbeten och handlingskraft kan göra skillnad.
Vi är på väg – och Utö fortsätter växa som testbädd för Östersjön.

Tack till alla som stöttat, deltagit och besökt oss under året.
Vi ser fram emot 2026, med nya projekt, nya samarbeten och nya steg för havets framtid.

Vänliga hälsningar,

Robert Cederlund
Initiativ Utö

När man cyklar söderut på grusvägen på väg mot Ålö, förbi den vita ladan i Edesnäs och de sista husen i området, öppnar sig landskapet. Här tar skogen och fälten vid, de som förser Södra Fladens våtmark med vatten. Tittar man upp mot höger från vägen ser man en radiomast. Strax bakom den, inne i skogen, ligger vårt senaste projekt – en skogsvåtmark.

Ingen har väl kunnat undgå att vädret har förändrats. Nederbörden kommer i andra mönster än förr, ofta i kraftiga skurar istället för i jämn takt. Vintrarna har varit nästan snöfria och vårregnen har uteblivit. Det påverkar både oss människor och naturen omkring oss. Vattnet som rinner genom diket, nerför fisktrappan och vidare ut i Östersjön har blivit mer oregelbundet. Rovfisken som vill ta sig in i våtmarken för att leka får det allt svårare. Och vi som bor här märker också att brunnarna sinar snabbare.

Därför blev vi glada när vi fick möjligheten att vara med i ett forskningsprojekt tillsammans med KTH. Projektet heter WSSP (Watershed Safety Plan) och handlar om att hushålla med naturresurserna och använda dem smartare*. För Utös del har det inneburit att vi anlagt sex mindre dammar i skogen, kopplade i ett system. Målet är att hålla kvar vattnet längre, jämna ut flödet under våren och undersöka hur det påverkar grundvattennivåerna. KTH kommer också att mäta vattenkvaliteten vid olika punkter – från källorna hela vägen ner till havet.

När området är helt färdigställt kommer det även att finnas en rastplats och en informationsplats, med bänkar och skyltar som berättar om projektet. Vi vill rikta ett stort tack till Haninge kommun som ställt marken till förfogande och är en viktig partner i projektet. Tack också till Anders på Blomlöfs Utö som skött grävarbetet, till Ove Nilsson på Ålö som byggt dammportarna och till Claes Olsson som avverkade träden i området med stor omsorg. Och inte minst – tack till teamet på KTH för ett gott samarbete genom åren. 

Skogsvåtmarken och WSSP är ett levande exempel på hur forskning, lokalt engagemang och naturbaserade lösningar kan gå hand i hand.

*Kort om WSSP

WSSP – Watershed Safety Plan /länka/ är en metod för att ta hand om vatten på ett hållbart sätt.

• Ser hela avrinningsområdet som ett system – från skog till hav.
  
• Bygger på samverkan mellan forskare, myndigheter och lokala aktörer.
  
• Identifierar risker som föroreningar och näringsläckage.
  
• Leder fram till en konkret plan med åtgärder för bättre vattenkvalitet.
  
• Målet: långsiktig hållbarhet för både natur och människor.
  

Nu när året lider mot sitt slut, vill vi på Initiativ Utö dela några höjdpunkter och framsteg från vår testbädd – vårt levande laboratorium här på Utö. Under året har vi fortsatt utveckla innovativa lösningar för hållbarhet genom utbildning, teknik och forskning, och vi ser fram emot ett spännande 2025!

Utö Testbädd – en plattform för innovation

Vårt arbete med utbildning tog stora kliv framåt i år, inte minst genom förberedelserna för Baltic Sea Water Talks (BSWT) i samverkan med Haninge kommun. Utö skola har också potential att bli en värdefull resurs för forskning, och vi ser fram emot beslut 2025 som stärker våra möjligheter på detta område.

Forskning som gör skillnad

Projektet Watershed Safety Plan (WSSP), som finansieras av EU-fonden Central Baltic, påbörjades i år. Tillsammans med partners från Finland, Sverige, Estland och Lettland, inklusive KTH, bidrar vi med data från skogsvåtmarken på Utö, vattenprovtagning och workshops. Detta treåriga projekt är en viktig del av vårt arbete för att förbättra vattenkvalitet och miljö.

Teknik för framtiden

Tillsammans med Nordluft har vi undersökt möjligheten att använda drönare för att klippa, flisa och transportera vass. Resultaten är lovande, men vi behöver fortsatt finansiering för att utveckla verktyget som ska göra arbetet praktiskt möjligt. Samtidigt har vår flytande våtmark, i samarbete med KTH och Alchemia-Nova, visat hur vi kan rena vatten och återvinna näringsämnen. Nästa fas är att skala upp detta lovande koncept.

Hållbarhet i praktiken

Genom nya mätverktyg och samarbeten arbetar vi med att beräkna nettoupptaget av växthusgaser i våra våtmarker. Vårt mål är att erbjuda företag möjligheten att ”köpa” hektar som en del av deras hållbarhetsarbete. Under 2025 hoppas vi kunna certifiera denna process tillsammans med RISE.

Skötsel och förbättringar

På våra våtmarker och i havsviken vid Ängsholmen har vi fortsatt med viktiga åtgärder för att främja biologisk mångfald. I Gruvbyn har vi under december satt in extra resurser för att hantera överväxten av bredkaveldun och skapa bättre förutsättningar för våtmarkens framtid.

Vi behöver din hjälp!

Om du vill stötta vårt arbete på Utö är vi enormt tacksamma för en liten julklapp – ett bidrag till Initiativ Utö. Ditt stöd hjälper oss att fortsätta utveckla testbädden och våra projekt för en mer hållbar framtid. Bidrag kan sättas in på Bg 5295-7461 eller Swish-nummer 123 117 8250.

Från oss alla till er alla: en riktigt god jul och ett gott nytt år! Vi ser fram emot att möta 2025 tillsammans med er – fyllda av nya idéer och samarbete för en hållbar framtid.

Varmaste hälsningar,
Initiativ Utö

Årets BSWT är ett samarbete mellan Stiftelsen Initiativ Utö och Haninge kommun. Temat för dagen är “Hur utbildar vi nästa generations miljöentreprenörer och frågan vi ställer ligger i linje med andra, liknande konferenser som fokuserar på hållbar utbildning och klimatfrågor. Globalt har vi sett flera exempel på detta:

1. **The World Environmental Education Congress (WEEC)**: Denna globala konferens fokuserar på miljöutbildning och har samlat utbildare, forskare och politiker för att främja hållbarhetsutbildning. Inledningstalarna där har ofta talat om vikten av att integrera miljömedvetenhet i skolans läroplaner och skapa utbildningsmodeller som rustar eleverna att möta framtidens miljöutmaningar.

2. **UNESCO’s Global Education Monitoring Report**: UNESCO har varit aktivt i att främja hållbar utveckling inom utbildningssystemet. Inledningstal på deras evenemang har ofta betonat hur utbildning måste fokusera på att ge elever kunskaper och verktyg för att möta hållbarhetsutmaningar. Ett populärt ämne är ”Education for Sustainable Development” (ESD), där integrationen av miljöfrågor i alla åldrar har lyfts fram.

3. **COP Climate Change Conferences**: Även om COP-konferenserna primärt fokuserar på klimatpolitik, har utbildning varit en viktig del av diskussionen. Inledningstalarna har ofta betonat hur utbildning spelar en avgörande roll för att förändra framtida generationers tankesätt och handlingsförmåga när det gäller klimatåtgärder.

Med dessa exempel vill vi och Haninge lyfta hur Sverige och övriga nordiska länder kan leda vägen genom att skapa utbildningssystem som ger alla elever och studenter en förståelse för miljö- och hållbarhetsfrågor. Det finns särskilt stor potential att inspirera yngre generationer genom att göra hållbarhet till en central del av varje ämne, från grundskola till högskolenivå.

Varför är gädda och abborre viktiga för en friskare Östersjö?

Gädda och abborre är viktiga rovfiskar som hjälper till att kontrollera populationer av mindre fiskar och kräftdjur. Genom att hålla nere antalet småfiskar och låta zooplankton och andra växtätare arbeta ifred bidrar de till att minska övergödning och upprätthålla en bättre balans i ekosystemet Östersjön. Mindre fisk äter förutom djurplankton, även rovfiskägg och andra betare (t.ex. snäckor och kräftdjur). Djurplankton och andra betare håller nere mängden växtplankton och fintrådiga alger, en viktig funktion i ett övergött hav. Så, kort formulerar – mer rovfisk ger friskare vikar.

Varför är ett överskott av fosfor skadligt för Östersjöns hälsa?

Ett överskott av fosfor leder till övergödning, vilket orsakar överdriven tillväxt av växtplankton och alger. Detta kan resultera i algblomningar som skadar vattenkvaliteten, minskar syrehalten i vattnet och skapar döda zoner där få organismer kan överleva. När syrehalten i bottensedimentet blir för låg frigörs det fosfor som varit bundet och Östersjön börjar gödsla sig själv. Fenomenet kallas för internbelastning.

Hur påverkar fritt flytande fosfor produktionen av växtalger och algblomning i Östersjön?

Fritt flytande fosfor fungerar som näring för växtalger, vilket leder till ökad algproduktion. Detta kan resultera i omfattande algblomningar som minskar siktdjupet, stör ekosystemet och kan producera giftiga ämnen skadliga för både marina liv och människor. Så här skriver Wikipedia: Internbelastning är en process som frigör fosfor som tidigare sedimenterats på bottnar i övergödda sjöar. Fenomenet inträffar framförallt vid syrefria förhållanden på botten. I sjöar som tidigare varit externt hårt belastade med fosfor utgör internbelastning ett problem då det finns stora mängder fosfor bundet i sedimenten.

Varför är det så mycket storspigg, skarv och säl i Östersjön?

Det ökade antalet storspigg i Östersjön beror på förändringar i ekosystemet, såsom minskade bestånd av deras naturliga fiender och rovfiskar som gädda och abborre. SLU skriver att “Tidigare forskning har visat att gäddan påverkas negativt av flera olika faktorer. Ett för högt fisketryck, förlust av viktiga livsmiljöer och ökande predation från både säl, skarv och spigg bidrar alla till minskande bestånd.

Kan fyra våtmarker på Utö rädda Östersjön?

Initiativ Utö är en insamlingsstiftelse som använder sina insamlade medel till att vårda och sköta de våtmarker vi initierat samt hålla vattenvägarna öppna. De pengar vi samlar in används bland annat för att utforska effektivare metoder för hantering av organiskt material  inom våtmarksskötseln. Våra forskningsinitiativ inkluderar undersökningar kring vassens förmåga att binda kol, fosfor och kväve. Vi bekämpar även internbelastning av flytande fosfor i havsvattnet, kämpar mot algblomning och utforskar skogsvåtmarker för att stabilisera vattenflödet. Delandet av vår kunskap är en del av vår vision, med syfte att inspirera till många fler liknande initiativ längs Östersjökusten.

Har du hört talas om Utö Living Lab?

Sedan 2015 har Utö utvecklats i riktningen mot att fungera som ett “Living Lab”. Ett center för forskning, utbildning och produkt/tjänsteutveckling kring Östersjöns utmaningar genom utveckling av processer, metoder och verktyg för att åtgärda utmaningarna. I och med samarbetet med KTH, som startade 2018, adderades akademisk kunskap och kompetens till Initiativ Utös praktiska hållbarhetsarbete.

Så blev det april igen med allt vad det innebär. Sakta går naturen upp i ”vaket-läge”. Första gäddan vandrade in i Södra Fladens våtmark under påsken den 27/3. En hona, 65 cm lång. En kallare period bromsade upp vandringen men nu är den i full gång igen.

I Södra Fladens Odling är det också full fart. Vi flisar sly, vi maler vass till mindre bitar och vi har startat upp vår minitraktor Ferrari (ja den heter så) för att fräsa upp odlingsbäddar och potatisland. Vi startar upp den solcellsdrivna bevattningsanläggningen och den GPS-styrda robotgräsklipparen, tack HUSQVARNA, och vi gör ordning området för säsongens alla besök.

Vi har även kommit igång med planering och organisation för konceptet UTÖ LIVING LAB, ett center på Utö för forskning, utbildning och produktutveckling. Bygglovsprocessen för Lab och Växthus är igång och ett flertal aktiviteter för utbildning är planerade och kommer att genomföras. Mer information om det kommer senare.

Klippning, utdragning och bearbetning av vass med drönarteknik, är det möjligt? Tillsammans med företaget NORDLUFT utvecklar vi teknik för att göra det enkelt och kostnadseffektivt. Under hösten vet vi om utvecklingsarbetet har varit framgångsrikt.

Även i år har vi mottagit ekonomiska stöd från våra företagsvänner och välgörare. Ett särskilt tack riktar vi till stiftelsen Nordlander Zeidler Family Foundation för den generösa donationen vilken vi är otroligt tacksamma för. Allt vi samlar in kommer användas för att driva de projekt vi initierat och för att göra det möjligt att identifiera nya projekt och metoder för att hjälpa Östersjön.

Du kan bli en viktig kugge och få oss att växa genom att nominera oss till Björn Carlssons Östersjöpris. Jag har kopierat in text från deras hemsida här: ”Björn Carlsons Östersjöpris ska belöna forskare eller annan person som i vid mening bidragit till arbetet för en bättre östersjömiljö. Det kan vara enskilda forskningsresultat eller en längre tids samlade arbete. Det kan också vara insatser för att forskning omsatts i policy eller förts ut till en bredare allmänhet. Priset kan belöna både pågående och avslutat arbete. Även annan verksamhet än traditionell akademisk forskning kan belönas, dvs personer som på olika sätt bidrar/har bidragit till att miljön i Östersjön förbättras.” Östersjön Här är länken till deras webbplats https://bjorncarlsonsostersjopris.se där du kan läsa mer och skicka in din nominering.

Du får mycket gärna kontakta mig för att få mer information om oss och vår verksamhet. Min mejladress är

Allra bästa vårhälsningar

Robert Cederlund, ordförande

Från en våtmark till ett forskningsnav

Utö har blivit en hubb i skärgården för utveckling av nya miljöåtgärder för Östersjön. Med ideella krafter, lokal förankring och ett nära samarbete med både forskare och näringsliv har Initiativ Utö under det senaste decenniet skapat konkret förbättring för havsmiljön.

2012 skickades den första ansökan in, för att anlägga en våtmark vid Södra Fladen på Utö. Syftet var att minska övergödningen och få tillbaka rovfisk i skärgården. 

– Vi ville börja i vår vik och visa att det går att bygga något som återställer miljön för alla levande varelser. Funkar inte miljön så funkar inte Utö heller, säger Robert Cederlund, ordförande i Initiativ Utö, den insamlingsstiftelse som bildades 2018 för att hålla våtmarkerna vid liv även efter att de kommit på plats.

Sedan dess har ytterligare tre våtmarker anlagts på ön: en i Gruvbyn, en i Byviken och nyligen stod den fjärde klar på Ängsholmen. Dessutom har Källviksleden restaurerats för att skapa fri vandringsväg för fisken ut från Byviken. Och arbetet har gett resultat. När Södra Fladens våtmark stod färdig 2015 lyftes 20 gäddor in för att leka. Två år senare vandrade 350 gäddor in dit själva.

– Det som är kul är att vi kan se att det fungerar. Det är inte bara något vi tror, utan det finns synbara bevis på hur många fler gäddor som kommit till och vilken renande effekt det har. Det har överträffat våra förväntningar, säger Robert Cederlund.

Tidigare i år testades även ett nytt grepp i samarbete med KTH, då man sjösatte en flytande våtmark på en flotte i Södra Fladen. Medan en landbaserad våtmark renar utsläpp som kommer från land, är tanken med den flytande våtmarken att ta hand om internbelastningen – det vill säga de näringsämnen i form av fosfor och kväve som redan finns lagrade i sedimenten på havsbotten från tidigare utsläpp. I takt med att bottnarna blir syrefria släpper bindningarna till fosforn som stiger och gödslar algerna underifrån. Men med en flytande våtmark kan fosforn sugas upp, filtreras och renas genom växtlighet och biokol och därmed minska internbelastningen. 

– Det har visat sig fungera jättebra. Nu är nästa steg att fundera kring hur vi kan skala upp det, säger Thomas Hjelm från Initiativ Utö. Bland annat förs diskussioner med forskare på KTH om hur processen kan göras mer autonom, med sensorer och undervattensdrönare.

Man pratar om “nature based solutions” – ett begrepp och ett ramverk som används bland annat inom EU och som innebär att jobba på ett sätt där naturen får möjlighet att läka sig själv.

– Det stämmer väldigt väl överens med vad vi gör och vill göra. Vi vill ställa saker tillrätta i vår lilla vik och på vår lilla ö, säger Robert Cederlund. 

Samtidigt sträcker sig visionerna långt mycket längre än så. Tillsammans med KTH har nu Initiativ Utö tagit fram en modell för hur insatser som till exempel våtmarker kan planeras, finansieras, anläggas och driftas vilket möjliggör för uppskalning – något som skulle kunna få kännbar effekt på Östersjön. Härnäst finns planer på att skapa ett laboratorium på ön, något som ytterligare skulle stärka Utö som testbädd för forskning, utveckling och utbildning.

– Närmast handlar det om att få igång det som vi namngett “Utö Living Lab”. Det gäller att nu verkligen ta tillvara kunskapen och möjliggöra för skolor, högskolor, forskning och företag som vill testa sina saker i den här miljön, säger Robert Cederlund.

Text och intervjuer: Ylva Bergman, Tidningen Skärgården

Hej alla vänner till Initiativ Utö!

November sveper in med en stilla frid över naturen, och det är i den lugna stunden jag tar ett ögonblick för att reflektera över de senaste åren hos Initiativ Utö. De första fem åren har varit intensiva, fyllda med framsteg och engagemang. Här är en sammanfattning av vår resa hittills:

Resan Hittills:

Vårt äventyr började 2012 när Thomas Hjelm skickade in ansökningar för Södra Fladens Våtmark. Tre år senare stod den färdig, och idén om att göra något större för Östersjön och Utö föddes. År 2017 höll vi ett avgörande rådslag hos Länsstyrelsen i Stockholm där vi presenterade våra visioner. Resten, som man säger, är historia. 2018 grundades Insamlingsstiftelsen Initiativ Utö. Nu, i november 2023, har vi etablerat fyra gäddvåtmarker på Utö, restaurerat Källviksleden och inlett ett långsiktigt samarbete med KTH. Vi har välkomnat otaliga grupper, företag och skolklasser till besök.

Framtiden Väntar:

Vad har vi att se fram emot de kommande fem åren? Vi åtar oss ansvaret att vårda och sköta de våtmarker vi initierat. Vattenvägarna ska hållas öppna, och vi undersöker effektivare metoder för att hantera organiskt material inom ramen för våtmarksförvaltningen. Vi testar tekniker för att motverka internbelastning av flytande fosfor som ger upphov till algblomning. Vi utforskar möjligheten av skogsvåtmarker som en metod för att jämna ut vattenflödena. Dessutom strävar vi efter att göra Utö till ett centrum för forskning, utbildning och utveckling – ett “Living Lab” där studenter, forskare och företag kan testa och utveckla nya metoder och produkter. Vår vision sträcker sig även till att dela med oss av vår kunskap för att inspirera liknande initiativ längs Östersjökusten.

Vägen Framåt:

Hur kommer vi att förverkliga vår vision? Genom ihärdigt arbete och genom att expandera Insamlingsstiftelsen Initiativ Utö. Vi behöver växa genom att engagera fler krafter som säkrar vår framtid. Vi behöver också öka våra insamlade medel, både som enskilda donationer och regelbundna bidrag från privatpersoner, samt genom att knyta fler företagspartnerskap.

Ett stort tack till er alla som har varit en del av vår resa hittills. Tillsammans formar vi framtiden för Utö och Östersjön. 

Hälsningar, Robert Cederlund

Hösten står på tröskeln, och det är dags för en omfattande uppdatering från Initiativ Utö. Vi inleder med de senaste nyheterna. Den 20 september mottog vi ett glädjande besked från Länsstyrelsen i Stockholm som gav sitt välsignande för vattenverksamheten i den nya våtmarken som planeras på Ängsholmen, den pittoreska grannön till Utö. Det är en framgång att fira och definitivt ett steg i rätt riktning. Den kommande våtmarken kommer att främja gäddans och abborrens reproduktion i Kyrkviken på Utö, något som i förlängningen kommer att förbättra vattenkvaliteten och det marina ekosystemet runt Utö och i Östersjön.

För närvarande pågår restaureringen av Källviksleden, den vattenväg som skiljer Utö och Ålö från Byviken i norr till Källviken och Östersjön i söder. Maxtech har placerat sin 60 tons grävmaskin på plats för att bredda kanalen och förbättra vattenflödet, syresättningen samt skapa en fri passage för rovfisk att migrera från våtmarkerna på Utö och Ålö. Denna förbättring möjliggör även en bekvämare upplevelse för kajakpaddlare. Det återställda Källviksleden beräknas vara klar inom några veckor.

Våtmarkerna på Utö har blivit en uppskattad destination för både små och stora grupper. Här är några exempel:

I slutet av augusti, mellan den 27:e och 31:a, arrangerade Rotary en ledarskapsutbildning, RYLA Baltic Sea 2023, där Initiativ Utö var en av medarrangörerna tillsammans med Expedition Rädda Östersjön och Östersjöcentrum/SU. Den 30:e augusti ankrade briggen Tre Kronor upp utanför Utö, och under en heldag utbildade vi 25 unga deltagare från länderna runt Östersjön i hur man återställer balansen i havet och vilket ledarskap som krävs för att uppnå detta. Resultatet av dagen blev tre YouTube-filmer, som ni kan se här

https://www.youtube.com/@RotaryD2370/videos

En vecka senare hade Husqvarna ett heldagsbesök på Utö. Hela företagets huvudkontor, bestående av 110 personer, var inbjudna att testa Husqvarnas kompletta utbud av batteridrivna skogs- och trädgårdsprodukter. Vädret var på vår sida, och vi fick en fantastisk dag med tester av röjsågar och trimmers, motorsågar, flismaskiner, robotgräsklipparen Automover samt bevattningssystem från Gardena.

Mellan den 14:e och 15:e september kom årets naturklasser från Fredrika Bremergymnasiet för en tvådagars utbildning om Östersjön, inklusive provtagning och praktiskt arbete.

Och det fortsätter i samma anda. Utö och vår verksamhet på ön lockar allt fler, vilket harmonierar med vår vision om att utveckla vår verksamhet till ett Utö Living Lab. Detta blir en testbädd och en plats för forskning och utbildning, där vår modell kan ta flyg och göra en betydande insats för hela Östersjön.

Slutligen vill vi tacka er alla för ert stöd. Initiativ Utö grundades år 2018, och genom att bilda en insamlingsstiftelse har vi möjlighet att samla in medel som säkerställer långsiktig hållbarhet för våra marina projekt och initiativ. Vi tar tacksamt emot donationer, oavsett storlek, för att kunna vidareutveckla vårt arbete. Ett särskilt tack riktas till stiftelsen Nordlander Zeidler Family Foundation, som har varit med oss från början och möjliggjort starten av Initiativ Utö.

Tillsammans med KTH har vi under sommaren 2023 haft en flotte liggande i inre delen av Södra Fladen. Vi kallar det en flytande våtmark då den funktionsmässigt agerar som en landbaserad våtmark. Tack vare finansiering från Stiftelsen Peters Udde, Nordiska Ministerrådet och Initiativ Utö kunde forskningsprojektet genomföras. Avsikten med projektet var att undersöka möjligheten att ta upp fosfor ur havet. På flotten fanns 30 olika plantor, biokol, solpaneler och kontrollsystem och under flotten en pump. Projektet avslutades i september och resultaten sammanställs. Vi såg att algblomning var aktivt i mitten av juni och ser i diagrammen att vid den tidpunkten var det mycket fosfor i havet. Reningseffekten, efter att vattnet pumpats upp och när vattnet rann genom plantor och biokol, var mycket hög. Vi återkommer med en slutrapport men samtidigt fortsätter mätningarna och KTH genomför analyserna. 

Företaget Nordluft kontaktade oss för att undersöka om de kunde få tillgång till den vass och annat organiskt material som vi klipper och tar ut från våtmarkerna. Företaget har flera drönare som används för att gödsla skog och vass är en bra gödselkomponent. Samtalet tog dock en annan väg och nu har vi inlett ett arbete att tillsammans utveckla ett verktyg, som kopplas till drönare, för att klippa och dra ut vass från ovan. Mer om detta i nästa nyhetsbrev.