Ett år då teori blev praktik, idéer blev projekt och projekt blev resultat.

Under året har vi fortsatt stärka Utö som en plats där forskning, lokalt engagemang och naturbaserade lösningar möts. Det har varit ett år fyllt av konkreta steg framåt. Ii skogen, i våtmarkerna, ute i odlingen och i mötet med forskare, elever, företag och samhällsaktörer. Här är några av årets viktigaste ögonblick.

En ny skogsvåtmark tar form

Söderut på grusvägen mot Ålö, strax efter Edesnäs, ligger nu vårt senaste större projekt – skogsvåtmarken i Norrskog.
Den är en del av forskningsprojektet WSSP tillsammans med KTH och har skapats för att möta ett problem som många i skärgården känner av: förändrade nederbördsmönster och allt snabbare sinande brunnar.

Vi har anlagt sex sammankopplade dammar som ska hålla kvar vatten längre, jämna ut flödena under våren och ge rovfisken bättre förutsättningar att vandra upp i Södra Fladen. KTH följer vattenkvaliteten från källorna hela vägen till havet, och området kommer också att bli en plats för skyltning och rastplats.

Projektet är ett fint exempel på hur forskning och lokal kunskap kan skapa lösningar som verkligen behövs.

---

Fortsatt utveckling av Södra Fladens våtmark och årets vasskörd

Under hösten slutförde vi årets vassklippning i Södra Fladens Våtmark.
Vass är inte ett problem – det är en resurs. En regenerativ råvara som kan bli:

• jordförbättring
• djurfoder
• biokol
• förnybar energi

Forskningen kring vassens värdekedjor går snabbt framåt, och vi är stolta över att vara en testplats för detta arbete.

---

Flytande våtmarker och SYMBIOREM

Under sommaren tog vi emot forskare och projektpartners inom SYMBIOREM, där KTH och Initiativ Utö samarbetar för att skala upp lösningar för bioremediering av havsbotten.
Vi visade bland annat hur våra flytande våtmarker fungerar – där solcellsdrivna pumpar filtrerar vattnet genom biokol och växtlighet. Ett konkret exempel på hur man kan rena vatten utan stora ingrepp i naturen.

---

Stoppa dumpningen i Kanholmsfjärden!

2025 blev också året då vi tog tydlig ställning mot Stockholms stads planer på att dumpa 200 000 kubikmeter förorenade muddermassor i Kanholmsfjärden.
Vi lyfte frågan i våra kanaler och deltog i opinionen som nu vuxit sig stark över hela regionen. Resultatet blev att dumpningen stoppades och de ansvariga fick bakläxa.
Kanholmsfjärden är ingen soptipp. Den är livsmiljö och en del av vår skärgård.

---

Sommarens utställning – ”Vi snackar inte bara om hållbarhet. Vi gör den.”

Genom vår skyltvandring fick besökare se hur vårt arbete ser ut i praktiken:

• vi skördar vass för att minska övergödning
• vi bygger och vårdar våtmarker
• vi driver pilotprojekt med flytande reningsteknik
• vi tar emot forskare, entreprenörer och skolklasser
• vi bygger en långsiktig testbädd för Östersjön

Responsen från besökare och boende har varit fantastisk. Tack för det!

---

Spiltan Invest – fem år av långsiktigt stöd

En av årets stora nyheter var att Spiltan Invest gick in som partner till Initiativ Utö med 1 miljon kronor över fem år.
Det gör det möjligt för oss att fortsätta utveckla ny teknik för vasskörd, stärka våra gäddfabriker, bygga kunskap och ta hand om våra våtmarker.

Vi är väldigt glada och stolta över detta förtroende.

---

Utbildning av nästa generations miljöentreprenörer

2025 blev året då vi tillsammans med Haninge kommun tog nästa stora steg i vårt utbildningsarbete.

Under året tog vi emot elever från flera skolor – bland annat från Brandbergens skola och Utö/ Dalarö. Pedagoger, skolledare och kommunens skolchef deltog i utvecklingsdagen som blev startskottet för en tydlig vision:

Att integrera miljö- och Östersjöfrågor i undervisningen på alla nivåer.

När barn får komma nära havet, vattnet och landskapet blir lärandet på riktigt.

---

Sammanfattning: Ett år i rörelse framåt

2025 har visat att lokalt engagemang, forskningssamarbeten och handlingskraft kan göra skillnad.
Vi är på väg – och Utö fortsätter växa som testbädd för Östersjön.

Tack till alla som stöttat, deltagit och besökt oss under året.
Vi ser fram emot 2026, med nya projekt, nya samarbeten och nya steg för havets framtid.

Vänliga hälsningar,

Robert Cederlund
Initiativ Utö

När man cyklar söderut på grusvägen på väg mot Ålö, förbi den vita ladan i Edesnäs och de sista husen i området, öppnar sig landskapet. Här tar skogen och fälten vid, de som förser Södra Fladens våtmark med vatten. Tittar man upp mot höger från vägen ser man en radiomast. Strax bakom den, inne i skogen, ligger vårt senaste projekt – en skogsvåtmark.

Ingen har väl kunnat undgå att vädret har förändrats. Nederbörden kommer i andra mönster än förr, ofta i kraftiga skurar istället för i jämn takt. Vintrarna har varit nästan snöfria och vårregnen har uteblivit. Det påverkar både oss människor och naturen omkring oss. Vattnet som rinner genom diket, nerför fisktrappan och vidare ut i Östersjön har blivit mer oregelbundet. Rovfisken som vill ta sig in i våtmarken för att leka får det allt svårare. Och vi som bor här märker också att brunnarna sinar snabbare.

Därför blev vi glada när vi fick möjligheten att vara med i ett forskningsprojekt tillsammans med KTH. Projektet heter WSSP (Watershed Safety Plan) och handlar om att hushålla med naturresurserna och använda dem smartare*. För Utös del har det inneburit att vi anlagt sex mindre dammar i skogen, kopplade i ett system. Målet är att hålla kvar vattnet längre, jämna ut flödet under våren och undersöka hur det påverkar grundvattennivåerna. KTH kommer också att mäta vattenkvaliteten vid olika punkter – från källorna hela vägen ner till havet.

När området är helt färdigställt kommer det även att finnas en rastplats och en informationsplats, med bänkar och skyltar som berättar om projektet. Vi vill rikta ett stort tack till Haninge kommun som ställt marken till förfogande och är en viktig partner i projektet. Tack också till Anders på Blomlöfs Utö som skött grävarbetet, till Ove Nilsson på Ålö som byggt dammportarna och till Claes Olsson som avverkade träden i området med stor omsorg. Och inte minst – tack till teamet på KTH för ett gott samarbete genom åren. 

Skogsvåtmarken och WSSP är ett levande exempel på hur forskning, lokalt engagemang och naturbaserade lösningar kan gå hand i hand.

*Kort om WSSP

WSSP – Watershed Safety Plan /länka/ är en metod för att ta hand om vatten på ett hållbart sätt.

• Ser hela avrinningsområdet som ett system – från skog till hav.
  
• Bygger på samverkan mellan forskare, myndigheter och lokala aktörer.
  
• Identifierar risker som föroreningar och näringsläckage.
  
• Leder fram till en konkret plan med åtgärder för bättre vattenkvalitet.
  
• Målet: långsiktig hållbarhet för både natur och människor.
  

Nu när året lider mot sitt slut, vill vi på Initiativ Utö dela några höjdpunkter och framsteg från vår testbädd – vårt levande laboratorium här på Utö. Under året har vi fortsatt utveckla innovativa lösningar för hållbarhet genom utbildning, teknik och forskning, och vi ser fram emot ett spännande 2025!

Utö Testbädd – en plattform för innovation

Vårt arbete med utbildning tog stora kliv framåt i år, inte minst genom förberedelserna för Baltic Sea Water Talks (BSWT) i samverkan med Haninge kommun. Utö skola har också potential att bli en värdefull resurs för forskning, och vi ser fram emot beslut 2025 som stärker våra möjligheter på detta område.

Forskning som gör skillnad

Projektet Watershed Safety Plan (WSSP), som finansieras av EU-fonden Central Baltic, påbörjades i år. Tillsammans med partners från Finland, Sverige, Estland och Lettland, inklusive KTH, bidrar vi med data från skogsvåtmarken på Utö, vattenprovtagning och workshops. Detta treåriga projekt är en viktig del av vårt arbete för att förbättra vattenkvalitet och miljö.

Teknik för framtiden

Tillsammans med Nordluft har vi undersökt möjligheten att använda drönare för att klippa, flisa och transportera vass. Resultaten är lovande, men vi behöver fortsatt finansiering för att utveckla verktyget som ska göra arbetet praktiskt möjligt. Samtidigt har vår flytande våtmark, i samarbete med KTH och Alchemia-Nova, visat hur vi kan rena vatten och återvinna näringsämnen. Nästa fas är att skala upp detta lovande koncept.

Hållbarhet i praktiken

Genom nya mätverktyg och samarbeten arbetar vi med att beräkna nettoupptaget av växthusgaser i våra våtmarker. Vårt mål är att erbjuda företag möjligheten att ”köpa” hektar som en del av deras hållbarhetsarbete. Under 2025 hoppas vi kunna certifiera denna process tillsammans med RISE.

Skötsel och förbättringar

På våra våtmarker och i havsviken vid Ängsholmen har vi fortsatt med viktiga åtgärder för att främja biologisk mångfald. I Gruvbyn har vi under december satt in extra resurser för att hantera överväxten av bredkaveldun och skapa bättre förutsättningar för våtmarkens framtid.

Vi behöver din hjälp!

Om du vill stötta vårt arbete på Utö är vi enormt tacksamma för en liten julklapp – ett bidrag till Initiativ Utö. Ditt stöd hjälper oss att fortsätta utveckla testbädden och våra projekt för en mer hållbar framtid. Bidrag kan sättas in på Bg 5295-7461 eller Swish-nummer 123 117 8250.

Från oss alla till er alla: en riktigt god jul och ett gott nytt år! Vi ser fram emot att möta 2025 tillsammans med er – fyllda av nya idéer och samarbete för en hållbar framtid.

Varmaste hälsningar,
Initiativ Utö

Årets BSWT är ett samarbete mellan Stiftelsen Initiativ Utö och Haninge kommun. Temat för dagen är “Hur utbildar vi nästa generations miljöentreprenörer och frågan vi ställer ligger i linje med andra, liknande konferenser som fokuserar på hållbar utbildning och klimatfrågor. Globalt har vi sett flera exempel på detta:

1. **The World Environmental Education Congress (WEEC)**: Denna globala konferens fokuserar på miljöutbildning och har samlat utbildare, forskare och politiker för att främja hållbarhetsutbildning. Inledningstalarna där har ofta talat om vikten av att integrera miljömedvetenhet i skolans läroplaner och skapa utbildningsmodeller som rustar eleverna att möta framtidens miljöutmaningar.

2. **UNESCO’s Global Education Monitoring Report**: UNESCO har varit aktivt i att främja hållbar utveckling inom utbildningssystemet. Inledningstal på deras evenemang har ofta betonat hur utbildning måste fokusera på att ge elever kunskaper och verktyg för att möta hållbarhetsutmaningar. Ett populärt ämne är ”Education for Sustainable Development” (ESD), där integrationen av miljöfrågor i alla åldrar har lyfts fram.

3. **COP Climate Change Conferences**: Även om COP-konferenserna primärt fokuserar på klimatpolitik, har utbildning varit en viktig del av diskussionen. Inledningstalarna har ofta betonat hur utbildning spelar en avgörande roll för att förändra framtida generationers tankesätt och handlingsförmåga när det gäller klimatåtgärder.

Med dessa exempel vill vi och Haninge lyfta hur Sverige och övriga nordiska länder kan leda vägen genom att skapa utbildningssystem som ger alla elever och studenter en förståelse för miljö- och hållbarhetsfrågor. Det finns särskilt stor potential att inspirera yngre generationer genom att göra hållbarhet till en central del av varje ämne, från grundskola till högskolenivå.

Varför är gädda och abborre viktiga för en friskare Östersjö?

Gädda och abborre är viktiga rovfiskar som hjälper till att kontrollera populationer av mindre fiskar och kräftdjur. Genom att hålla nere antalet småfiskar och låta zooplankton och andra växtätare arbeta ifred bidrar de till att minska övergödning och upprätthålla en bättre balans i ekosystemet Östersjön. Mindre fisk äter förutom djurplankton, även rovfiskägg och andra betare (t.ex. snäckor och kräftdjur). Djurplankton och andra betare håller nere mängden växtplankton och fintrådiga alger, en viktig funktion i ett övergött hav. Så, kort formulerar – mer rovfisk ger friskare vikar.

Varför är ett överskott av fosfor skadligt för Östersjöns hälsa?

Ett överskott av fosfor leder till övergödning, vilket orsakar överdriven tillväxt av växtplankton och alger. Detta kan resultera i algblomningar som skadar vattenkvaliteten, minskar syrehalten i vattnet och skapar döda zoner där få organismer kan överleva. När syrehalten i bottensedimentet blir för låg frigörs det fosfor som varit bundet och Östersjön börjar gödsla sig själv. Fenomenet kallas för internbelastning.

Hur påverkar fritt flytande fosfor produktionen av växtalger och algblomning i Östersjön?

Fritt flytande fosfor fungerar som näring för växtalger, vilket leder till ökad algproduktion. Detta kan resultera i omfattande algblomningar som minskar siktdjupet, stör ekosystemet och kan producera giftiga ämnen skadliga för både marina liv och människor. Så här skriver Wikipedia: Internbelastning är en process som frigör fosfor som tidigare sedimenterats på bottnar i övergödda sjöar. Fenomenet inträffar framförallt vid syrefria förhållanden på botten. I sjöar som tidigare varit externt hårt belastade med fosfor utgör internbelastning ett problem då det finns stora mängder fosfor bundet i sedimenten.

Varför är det så mycket storspigg, skarv och säl i Östersjön?

Det ökade antalet storspigg i Östersjön beror på förändringar i ekosystemet, såsom minskade bestånd av deras naturliga fiender och rovfiskar som gädda och abborre. SLU skriver att “Tidigare forskning har visat att gäddan påverkas negativt av flera olika faktorer. Ett för högt fisketryck, förlust av viktiga livsmiljöer och ökande predation från både säl, skarv och spigg bidrar alla till minskande bestånd.

Kan fyra våtmarker på Utö rädda Östersjön?

Initiativ Utö är en insamlingsstiftelse som använder sina insamlade medel till att vårda och sköta de våtmarker vi initierat samt hålla vattenvägarna öppna. De pengar vi samlar in används bland annat för att utforska effektivare metoder för hantering av organiskt material  inom våtmarksskötseln. Våra forskningsinitiativ inkluderar undersökningar kring vassens förmåga att binda kol, fosfor och kväve. Vi bekämpar även internbelastning av flytande fosfor i havsvattnet, kämpar mot algblomning och utforskar skogsvåtmarker för att stabilisera vattenflödet. Delandet av vår kunskap är en del av vår vision, med syfte att inspirera till många fler liknande initiativ längs Östersjökusten.

Har du hört talas om Utö Living Lab?

Sedan 2015 har Utö utvecklats i riktningen mot att fungera som ett “Living Lab”. Ett center för forskning, utbildning och produkt/tjänsteutveckling kring Östersjöns utmaningar genom utveckling av processer, metoder och verktyg för att åtgärda utmaningarna. I och med samarbetet med KTH, som startade 2018, adderades akademisk kunskap och kompetens till Initiativ Utös praktiska hållbarhetsarbete.

Så blev det april igen med allt vad det innebär. Sakta går naturen upp i ”vaket-läge”. Första gäddan vandrade in i Södra Fladens våtmark under påsken den 27/3. En hona, 65 cm lång. En kallare period bromsade upp vandringen men nu är den i full gång igen.

I Södra Fladens Odling är det också full fart. Vi flisar sly, vi maler vass till mindre bitar och vi har startat upp vår minitraktor Ferrari (ja den heter så) för att fräsa upp odlingsbäddar och potatisland. Vi startar upp den solcellsdrivna bevattningsanläggningen och den GPS-styrda robotgräsklipparen, tack HUSQVARNA, och vi gör ordning området för säsongens alla besök.

Vi har även kommit igång med planering och organisation för konceptet UTÖ LIVING LAB, ett center på Utö för forskning, utbildning och produktutveckling. Bygglovsprocessen för Lab och Växthus är igång och ett flertal aktiviteter för utbildning är planerade och kommer att genomföras. Mer information om det kommer senare.

Klippning, utdragning och bearbetning av vass med drönarteknik, är det möjligt? Tillsammans med företaget NORDLUFT utvecklar vi teknik för att göra det enkelt och kostnadseffektivt. Under hösten vet vi om utvecklingsarbetet har varit framgångsrikt.

Även i år har vi mottagit ekonomiska stöd från våra företagsvänner och välgörare. Ett särskilt tack riktar vi till stiftelsen Nordlander Zeidler Family Foundation för den generösa donationen vilken vi är otroligt tacksamma för. Allt vi samlar in kommer användas för att driva de projekt vi initierat och för att göra det möjligt att identifiera nya projekt och metoder för att hjälpa Östersjön.

Du kan bli en viktig kugge och få oss att växa genom att nominera oss till Björn Carlssons Östersjöpris. Jag har kopierat in text från deras hemsida här: ”Björn Carlsons Östersjöpris ska belöna forskare eller annan person som i vid mening bidragit till arbetet för en bättre östersjömiljö. Det kan vara enskilda forskningsresultat eller en längre tids samlade arbete. Det kan också vara insatser för att forskning omsatts i policy eller förts ut till en bredare allmänhet. Priset kan belöna både pågående och avslutat arbete. Även annan verksamhet än traditionell akademisk forskning kan belönas, dvs personer som på olika sätt bidrar/har bidragit till att miljön i Östersjön förbättras.” Östersjön Här är länken till deras webbplats https://bjorncarlsonsostersjopris.se där du kan läsa mer och skicka in din nominering.

Du får mycket gärna kontakta mig för att få mer information om oss och vår verksamhet. Min mejladress är

Allra bästa vårhälsningar

Robert Cederlund, ordförande