Varför är gädda och abborre viktiga för en friskare Östersjö?
Gädda och abborre är viktiga rovfiskar som hjälper till att kontrollera populationer av mindre fiskar och kräftdjur. Genom att hålla nere antalet småfiskar och låta zooplankton och andra växtätare arbeta ifred bidrar de till att minska övergödning och upprätthålla en bättre balans i ekosystemet Östersjön. Mindre fisk äter förutom djurplankton, även rovfiskägg och andra betare (t.ex. snäckor och kräftdjur). Djurplankton och andra betare håller nere mängden växtplankton och fintrådiga alger, en viktig funktion i ett övergött hav. Så, kort formulerar – mer rovfisk ger friskare vikar.
Varför är ett överskott av fosfor skadligt för Östersjöns hälsa?
Ett överskott av fosfor leder till övergödning, vilket orsakar överdriven tillväxt av växtplankton och alger. Detta kan resultera i algblomningar som skadar vattenkvaliteten, minskar syrehalten i vattnet och skapar döda zoner där få organismer kan överleva. När syrehalten i bottensedimentet blir för låg frigörs det fosfor som varit bundet och Östersjön börjar gödsla sig själv. Fenomenet kallas för internbelastning.
Hur påverkar fritt flytande fosfor produktionen av växtalger och algblomning i Östersjön?
Fritt flytande fosfor fungerar som näring för växtalger, vilket leder till ökad algproduktion. Detta kan resultera i omfattande algblomningar som minskar siktdjupet, stör ekosystemet och kan producera giftiga ämnen skadliga för både marina liv och människor. Så här skriver Wikipedia: Internbelastning är en process som frigör fosfor som tidigare sedimenterats på bottnar i övergödda sjöar. Fenomenet inträffar framförallt vid syrefria förhållanden på botten. I sjöar som tidigare varit externt hårt belastade med fosfor utgör internbelastning ett problem då det finns stora mängder fosfor bundet i sedimenten.
Varför är det så mycket storspigg, skarv och säl i Östersjön?
Det ökade antalet storspigg i Östersjön beror på förändringar i ekosystemet, såsom minskade bestånd av deras naturliga fiender och rovfiskar som gädda och abborre. SLU skriver att “Tidigare forskning har visat att gäddan påverkas negativt av flera olika faktorer. Ett för högt fisketryck, förlust av viktiga livsmiljöer och ökande predation från både säl, skarv och spigg bidrar alla till minskande bestånd.
Kan fyra våtmarker på Utö rädda Östersjön?
Initiativ Utö är en insamlingsstiftelse som använder sina insamlade medel till att vårda och sköta de våtmarker vi initierat samt hålla vattenvägarna öppna. De pengar vi samlar in används bland annat för att utforska effektivare metoder för hantering av organiskt material inom våtmarksskötseln. Våra forskningsinitiativ inkluderar undersökningar kring vassens förmåga att binda kol, fosfor och kväve. Vi bekämpar även internbelastning av flytande fosfor i havsvattnet, kämpar mot algblomning och utforskar skogsvåtmarker för att stabilisera vattenflödet. Delandet av vår kunskap är en del av vår vision, med syfte att inspirera till många fler liknande initiativ längs Östersjökusten.
Har du hört talas om Utö Living Lab?
Sedan 2015 har Utö utvecklats i riktningen mot att fungera som ett “Living Lab”. Ett center för forskning, utbildning och produkt/tjänsteutveckling kring Östersjöns utmaningar genom utveckling av processer, metoder och verktyg för att åtgärda utmaningarna. I och med samarbetet med KTH, som startade 2018, adderades akademisk kunskap och kompetens till Initiativ Utös praktiska hållbarhetsarbete.